lördag 16 oktober 2010

tristess.

Intet är som väntans tider.
Tjock, trött och sur är man. Jag vankar av och an här hemma och spenderar alldeles för mycket tid på olika internetforum samt med att reta mig på saker och ting som behöver förbättras/fixas/städas i lägenheten. Jag måste vara en fröjd att bo med just nu...

Hur som helst, vi har fått datum för kejsarsnitt den 30 november, och min sgi verkar jag enligt försäkringskassan få behålla. Sista ordet är inte sagt, men det lät så när jag pratade med en handläggare för några dagar sen i alla fall.

Idag fick jag mig i alla fall ett gott skratt på någon annans bekostnad. Christer Sandelin är nog inte helnöjd över att dn publicerade den här.

tisdag 21 september 2010

Idag har jag varit iväg och träffat doktorn på mvc och är härmed sjukskriven på heltid fram till det är dags. Det känns bra, men samtidigt lite trist att jag inte orkade med det jag tänkt mig. Jaja, så är livet. Efter det var jag iväg till sjukgymnasten som gav mig akupunktur varpå jag som vanligt somnade som en gris. Sen åkte jag hem och sov lite till. Rafflande, sannerligen.

För övrigt har Ian Wachtmeister, den gamle filuren från Ny Demokrati ni vet, gått ut med att han är en slags rådgivare åt Jimmie Åkesson i SD. Så nu blir det säkert drag under galoscherna igen.

måndag 20 september 2010

Idag är det måndagen den tjugonde september, dagen efter valet. Vilken baksmälla.
Alliansen vann men saknar majoritet och sverigedemokraterna, de nötterna, har fått mandat och vågmästarroll i riksdagen. Vilket mörker...

En annan rolig historia var att försöka reda ut hur reglerna ser ut kring studier och sjukskrivning i samtal med csn och försäkringskassan. Först blev jag förvirrad och sedan arg. När handläggarna inte själva verkar veta vad som gäller så blir man lite trött.

tisdag 31 augusti 2010

Jaha. Nu är det kanske dags att återigen försöka damma av den gamla bloggen som både gud och jag totalt glömde. Lite drygt ett år sedan senaste försöket att "komma igång". Jojo...

Vad har hänt sen sist då?
1. Tim har kommit ur den värsta treårstrotsen. Och det är en väldig tur det nu när
2. Jag inte längre kan se mina fötter på grund av att jag är i det välsignade tillståndet med beräknad leverans av storken någon gång i slutet av November.
3. Höstterminen, med svenska som inriktning, har sparkat igång på universitetet. (Hej Hjärnan, dags att vakna!)

För övrigt har det sedan sist varit såväl stambyte i huset som en hel del annat elände som drabbat oss (ve och förbannelse!)men det tänker jag inte älta om nu.
För nu rullar det på igen.