Så har ännu ett par rafflande dagar i livet har hunnit rinna iväg.
Detta har hänt;
Jag har försökt komma igång med min examinationsuppgift angående "specialpedagogiska dilemman i en skola för alla", vilket har visat sig vara ett långt större dilemma än jag någonsin hade räknat med. Det går med andra ord riktigt segt, men efter dagens kraftansträngning så börjar jag åtminstone få lite koll på vem av gubbarna/gummorna som kallar respektive perspektiv för ditten eller datten. Rafflande, i sanning!

Vi har haft svärmor med respektive på besök vilket ju alltid är trevligt, och det innebär dessutom lite välbehövlig avlastning ska väl erkännas. Tim har milt sagt varit krävande, och efter dagens besök på Konsum var jag snubblande nära att sälja honom på tradera till högstbjudande.
Trotsåldern i all ära, men det finns gränser.
Jag vet inte om det var när han ilsket vrålande kastade bananen som en snäll människa i butiken gav honom i backen, eller utbrottet i kassan inklusive handgemäng som var värst. Och då har jag inte ens gått in på det stora grötslaget som utspelade sig i morse. Jag nöjer mig med att säga att det är väldigt bra med Ajax, skurborstar, tålamod och gott om tid.

De positiva sidorna av moderskapet är just nu att få njuta av en entusiasm utan dess like inför alla små saker man för länge sedan glömt att uppskatta.
Att gå på snigelsafari i trädgården, att kolla in en myra som kryper, att skratta åt en fjärt kan verkligen muntra upp tillvaron!
Imorgon ska övriga familjen med besök till Skansen och kolla in sniglar, myror, sälar, älgar och annat. Själv ska jag vara hemma och grubbla på mina dilemman.

Dagens; Att Marit Paulsen på fullt allvar anser att hon "tillhör den allra sista årskullen som har egna minnen av krig, terror och förintelse". Vakna för fan, Marit!

God Afton!